Kvalitetsnormer färsk- / sommarpot.

SMAK har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem för tvättad färsk- resp. sommarpotatis som är väletablerat och accepterat av marknaden.

Den tvättade potatisen har fått allmän acceptans i dagligvaruhandeln och är sedan säsongen 2004 införd i kvalitetsnormerna för SMAK-märkt färsk- resp. sommarpotatis:

  1. SMAK-märkning medges endast på tvättad vara.
  2. Toleransgränsen för skorv sänks till 5 %.

SMAK-märkning för färsk-/sommarpotatis tillåts endast för tvättad vara oavsett förpackningssätt.

1. Definition av produkten

Med primörpotatis menas potatis som förgrotts och odlats under plast eller väv för tidig skörd från grön blast av knölar med skal som ej genomgått mognad.

Med färskpotatis menas potatis som skördas före fullständig mognad, för försäljning direkt efter upptagning/skörd, vars skal enkelt kan avlägsnas utan skalning.

Med sommarpotatis menas potatis som skördas skalmogen eller praktiskt taget skalmogen för försäljning direkt efter upptagning/skörd.

2. Kvalitetsbestämmelser för färsk- och sommarpotatis

A. Minimikrav

Angivna minimikrav på färsk- och sommarpotatis ska gälla vid leveranstillfället efter skördehantering och eventuell packning i konsumentemballage.

Om inte annat följer av särskilda bestämmelser och tillåtna toleranser ska potatisen vara väl utvecklad med egenskaper som är typiska för sorten

  • frisk
  • hel dvs. ej ha krosskador fast, dvs.
  • ej uttorkad
  • potatisen skall vara tvättad, tvättning skall ske i rent vatten utan tillsatser
  • fri från onormal yttre fuktighet, såsom kondensbildning
  • fri från främmande lukt och bismak
  • praktiskt taget fri från sjukdomar och skadedjur
  • praktiskt taget fri från skador och defekter som kan påverka inre och yttre kvalitet
  • fri från karantänskadegörare
  • i sådant skick att den kan tåla normal hantering och transport
  • praktiskt taget fri från blötröta / blöta frostskador.

Som norm räknas högst två blöta knölar per 100 kg. Sommarpotatis ska vara skalfast och skördad tidigast en vecka efter blastdödning. Åtgärden skall dokumenteras i journal samt signeras av odlaren själv eller av utsedd besiktningsman

B. Klassificering

Klassificerad färsk och sommar-potatis
  • god kvalitet; hela, färska, sorttypiska
  • tillåtna mindre fel; form, färg, små sprickor och skador som orsakats av skördehantering och packning.
  • färskpotatis; efter packning får som norm högst 60 % av knölarna vara starkt flossade.
  • sommarpotatis; efter packning får som norm högst 20 % av knölarna vara starkt flossade. (Som starkt flossade räknas knölar där skalet lossnat på 20 % eller mer av knölens yta)
Klassificerad Extra färskpotatis
  • förutom vad som gäller Klassificerad Färskpotatis, ska potatisen omedelbart efter skörd kylas ned till 6-10° C samt därefter hanteras i obruten kylkedja.

3. Bestämmelser ang. storlekssortering

All kvalitetsmärkt potatis ska vara storlekssorterad, varvid sorteringen baseras på potatisens diameter.

Vid storleksbedömning ska kvadratiska såll användas. Förekomsten av knölar med avvikande storlek ska bestämmas som viktprocent av det undersökta provet. Följande storleksbeteckningar och spännvidder ska tillämpas på kvalitetsmärkt färsk- och sommarpotatis som packas i konsumentförpackning:

Klassificerad Färskpotatis Klassificerad Sommarpotatis
Spännvidd 20 mm 20 mm
Storleksklass inom 33 – 60 mm 35 – 60 mm
Tolerans Högst 10 % avvikande storlek varav högst 3 % under 33 mm. Högst 10 % avvikande storlek varav högst 3 % under 35 mm.

4. Bestämmelser ang. skador och sjukdomar

Skadorna indelas med hänsyn till sin art i fyra skadegrupper, A-D. A inrymmer de allvarligaste skadorna och grupp D de minst allvarliga. Förekommer två eller flera till olika grupper hänförliga skador på samma potatisknöl beaktas endast den skada som hänför sig till den grupp med de allvarligaste skador.

Undersökningen av skador ska genomföras på hela arbetsprovet. Vid undersökningen ska knölarna skäras igenom på ett sådant sätt att förekommande skador kan upptäckas och studeras.

Förekomst av knölar med skador och sjukdomar ska bestämmas som viktprocent av det undersökta provet.

5. Bestämmelser ang. sort

Kvalitetsmärkning kan endast ske av kända och beskrivna sorter, som av Stiftelsen Potatisbranschen getts godkännande efter genomförd sorttest.

6. Bestämmelser ang. kokegenskaper

I undersökningen ingår 50 potatisar från det uttagna provet.

Knölarna skrubbas. Kokkärlet fylls med så mycket kallt vatten att knölarna nätt och jämnt täcks. Efter snabb uppkokning anpassas värmen så att jämn kokning erhålls. Så snart potatisen är kokt slås vattnet av och potatisen ångas av.

7. Toleransbestämmelser

I varje förpackning, såväl konsumentförpackning som låda samt parti vid lösviktsförsäljning, medges en viss mängd produkter som inte uppfyller kvalitets- eller storlekskraven för den angivna klassen.

A. Kvalitetstoleranser för skador och sjukdomar

Tillåtna kvalitetstoleranser anges för varje klass och uttrycks i viktprocent. Kriterier för bedömning av enskilda skador eller kvalitetsegenskaper för färsk- och sommarpotatis utgår från etablerade normer enligt SMAK. Skadorna indelas i grupper enligt ”Bedömningsnormer för skador och sjukdomar”.

Skador i grupp A potatisen bör ej användas till konsumtion
Skador i grupp B potatisen kan användas efter hård putsning
Skador i grupp C och D potatisen kan användas efter skalning eller lättare putsning

Klassificerad Färsk- o Sommarpotatis

Skador grupp A max %
Blötröta **
Brunröta ***
Rost, kärlringsmissfärgning, glasighet, ihålighet och annan inre missfärgning
3
Summa grupp A-skador 5
Skador grupp B
Summa grupp A o B-skador 10
Svaga skador grupp C 15
Summa för grupp A, B, C-skador 20
Skador grupp D
Summa grupp D-skador 5

** En knöl med blötröta / blötfrost, vilket är högsta tillåtna antal i ett prov, räknas i detta sammanhang alltid som 2 % . I gruppen blötröta ingår även rödröta, pythiumröta, bommullsmögel och gråmögel. Om två blöta knölar ingår i provet, görs bestämning av antal blöta knölar per 100 kg. Se minimikrav.

*** En knöl med brunröta, vilket är det högsta tillåtna i ett prov, räknas i detta sammanhang alltid som 2 %.

B. Toleranser för kokegenskaper

Högst 10 kokningspoäng/fel tillåts. Poängen/felen beräknas genom att varje specifik kokegenskap multipliceras med angivet relationstal. Poängen summeras därefter.

rel. tal
Stark mörkfärgning 1
Svag mörkfärgning 0,25
Starkt sönderfall 0,25

8. Bestämmelser ang. presentation

A. Enhetlighet

Innehållet i varje förpackning eller parti skall vara enhetligt och skall bestå av potatis av samma ursprung och sort. Den synliga delen av förpackningens eller partiets innehåll skall vara representativ för det samlade innehållet.
Främmande sort får utgöra högst 3 viktprocent av innehållet.

B. Presentation

Potatis ska förvaras och presenteras i enlighet med Livsmedelsverkets riktlinjer, dvs. så att den kan hållas mörkt och svalt och ej utsättas för ljus.

C. Förpackning

Emballage får ej påverka med lukt eller smak eller skada produkten så att kvaliteten försämras.

  • Lösvikt
    Endast nytt emballage eller grundligt rengjorda returemballage av beständigt material får användas.
  • Konsumentförpackning
    Endast nytt emballagematerial får användas.

9. Bestämmelser ang. märkning

Grundläggande bestämmelser om märkning är fastlagda i kungörelser från Livsmedelsverket, och Jordbruksverket.

A. Identifiering

Packare/avsändare anges med namn och adress samt identifikationsnummer enligt Jordbruksverkets krav.

B. Typ av produkt

Sort skall alltid anges enligt benämning i officiell sortlista eller vedertaget handelsnamn.

C. Produktens ursprung

Ursprungsland och valfritt, odlingsområde eller nationell, regional eller lokal benämning.

D. Handelsmässiga upplysningar

Kvalitetsklass, varubeteckning, förpackningsstorlek (nettovikt), skörde-/förpackningsdag, samt förvaringsanvisningar enligt Livsmedelsverket.

10. Bedömningsnormer för skador och sjukdomar

Grupp A Rost, ihålighet, kärlringsmissfärgning, glasighet, annan inre missfärgning, grönfärgning som omfattar minst 10 % av knölens yta eller har ett djup på minst 10 % av knölens längd. Dessutom blötröta, blöt frostskada, pythiumröta, rödröta, stjälkbakterios, brunröta, fusariumröta, phomaröta, värmeskador, kvävningsskada och sättknölar.

Grupp B Mekaniska skador, stötblått, larvskador, kvickrotskada, snigel och andra djurgnag , växtsprickor, missformning som omfattar minst 10 % av knölens yta eller har ett djup på minst 10 % av knölens längd.

Grupp C Mekanisk skada och stötblått som omfattar mindre än 10 % av knölens yta eller har ett djup på mindre 10 % av knölens längd.

Grupp D Skorv, yttre missfärgning (utom grönfärgning) som omfattar minst 10 % av knölens yta. Skada under grupp B som är av sådan omfattning att minst halva knölen är oanvändbar hänförs till grupp A.

11. Bedömningsnormer för kokegenskaper

Potatisens egenskaper ifråga om sönderkokning fastställs när potatisen tas upp ur kokkärlet. Knölar som inte till större delen med handen kan tas upp hela ur kokkärlet, bedöms som sönderfallande. Antalet anges i antalsprocent. Kokprovets samtliga knölar klyvs därefter genom topp- och naveländarna. Den ena potatishalvan provsmakas. Förekomst av stark och svag bismak bestäms och anges var för sig i antalsprocent.

Den andra potatishalvan läggs med snittytan uppåt på ett vitt underlag för bedömning av mörkfärgning och blötkokning. Denna bedömning ska utföras ca en halv timme efter avslutad kokning. Förekomst av blötkokning bestäms med ledning av fuktförnimmelsen vid tryck med finger på snittytan. Förekomst av stark eller svag mörkfärgning bestäms genom okulärbesiktning av knölhalvorna. Förekomst av knölar med stark och svag blötkokning respektive mörkfärgning anges var för sig i antalsprocent. Specifik vikt används som urvalsmetod för utförande av kokprov. Gränser fastställs löpande under säsongen.

12. Regler för provtagning

Provstorlek

För färskpotatis ska provets vikt utgöra minst 5 kg för undersökning av storlek, sortrenhet och skador och sjukdomar. För kokundersökning tillkommer minst 50 st potatisar.

För sommarpotatis ska provets vikt utgöra minst 7,15 kg för undersökning av storlek, sortrenhet och skador och sjukdomar. För kokundersökning tillkommer minst 50 st potatisar.

Provtagning

Definition:

  • Delprov, prov som tas ut på ett ställe i ett parti.
  • Samlingsprov, en blandning av samtliga delprov från ett visst parti.
  • Arbetsprov, den del av samlingsprovet som tas ut för en viss analys.

För att få ett prov som representerar partiet gäller följande anvisningar.

Provtagningen ska utföras av SMAK certifierad provtagare.

Parti som kan misstänkas vara frostskadat ska lagras så lång tid före provtagning att risk för sekundära skador inte längre föreligger.

Delprov ska tas ut med minst ett prov per ton. Delproven ska vara ungefär lika stora och ska tas så att samlingsprovet blir representativt för partiet som helhet. Om partiet består av förpackningar med högre vikt än 15 kg ska delproven tas från olika skikt i förpackningarna.

Samlingsprovet ska bestå av minst fem delprov. Det ska väga minst 10 kg. Ett samlingsprov får representera ett parti om högst 20 ton. Större partier ska delas upp på delpartier om högst 20 ton som provtas och analyseras var för sig.

Om antalet knölar med blötröta, blöt frostskada, pythiumröta eller rödröta ska bestämmas, ska bestämningen genomföras på i det närmaste lika stora delposter om 25 kg. Delposterna ska tas ut slumpmässigt så att hela partiet blir likformigt representerat. Minst en delpost per ton av partiet ska undersökas. Medeltalet ska därefter beräknas och uttryckas i antal knölar per 100 kg. Partiet underkänns om det vid undersökning konstateras att tre eller flera förpackningar om högst 25 kg innehåller vardera en blöt knöl.

Provbehandling

Före analys ska knölarna i samlingsprovet tvättas och blandas. Ur samlingsprovet tas därefter ut ett arbetsprov om minst 5 kg respektive 7,15 kg för att bestämma avvikelser i fråga om knölstorleksfördelning samt skador. Ur återstoden av samlingsprovet tas ett arbetsprov om minst 50 knölar för att bestämma potatisens kokegenskaper. I sistnämnda prov får inte ingå knölar med rötskador, frostskador eller grönfärgning.